Min första hund var en Golden Retriver vid namn Naisjöhedens Solar Challenger men lystrade till namnet ”Ricki”. Han hade jag på foder från min kusin ett år, det var då jag kom i kontakt med brukshundklubben. Kändes som om jag hittat min hobby/fritidssysselsättning…och där är jag ju än! Jag tränade spår och lydnad med ”Ricki” och det gick väl sisådär med det. Han var väl alltid inte med på noterna kan man kalla det. Vi prövade också lite utställning med blandade resultat. På en utställning tyckte domaren att han påminde för mycket om en schäfer (?) för han var för smal…hej och hå.


Maj 1998 köpte jag Norpatorps Jaxe, en grå hane med lite mycké päls och ett underbart psyke. Om klokheten satt i pälsen var han otroligt klok! Denna underbara hund tävlade jag spår och lydnad med, vi prövade på skyddet fast tyvärr så kom vi inte ut på någon tävling då han blev sjuk när han var dryga fem år. Började även bevakningsträning med honom med mål att gå upp på Certprov med honom. På grund av min skolgång och dålig motivation så avslutade vi aldrig den utbildningen. Jaxe fick cirkumanalfistlar i analgången 2003 som inte gick att göra något åt, veterinären uppmanade mig att låta honom somna in. Det är det VÄRSTA beslut jag tagit i mitt liv att låta honom vandra vidare till de sälla jaktmarkerna. Mattes hjälte! Han var sån fajter att han aldrig visade tecken på att han hade ont, sa man åt honom att nu ska vi jobba så nog gjorde han det. Detta med att vara hundägare i sådana tillfällen är fruktansvärt, nu efteråt kan jag känna att jag gjorde rätt och ingen har påstått eller antytt nått annat. Jag tänker fortfarande på Jaxe varje dag och är så lycklig att jag fick fem underbara år med denna hund, önskar att alla skulle få uppleva en sån fantastisk livskamrat vid sin sida. Skulle kunna berätta massor av roliga, tokiga och knasiga upplevelser som vi haft ihop men det får bli i mina memoarer. Saknar dig min underbara lilla lurv!


Under 1999 så tog jag en omplacering, Norfolkterrier, Anniehoods St Digna Rosé ”Daisy”. Hon bodde med oss i tre år, en bestämd dam som jag skrattat och gråtit över mer än en gång.


När jag flyttade tillbaka till Piteå tog jag en ny omplacering Norpatorps Lusta som flyttade in februari 2003. Det var egentligen inte meningen att hon skulle bli kvar men när Jaxe gick bort så vart hon kvar hos mig. Hon är en lugn madam som inte stressar upp sig i onödan och gillar att ta det lugnt här i livet. Jobba med spår och lydnad tycker hon är överskattat - tacka vet hon att ligga i soffan och äta ben…det är livet för henne! Vi tränade och tävlade aktivt i två intensiva år och kom upp till Hkl spår och LP I samt LP II. Nu bor hon hos en vän till mig (webban) och lever livet. Det viskas om att hon har uppfostrat sin nya matte väl ;)


 

Måste bara nämna en tik vid namnet Kargalandets Sigrid som jag haft äran att träna och tävla under en period. Vilken stjärna!!! Fick låna henne våren/sommaren och hösten 2005, tävlade henne i Elitspår och i sök. Gjorde två spårtävlingar med henne - första var inte speciellt bra men den andra spårtävlingen så tog vi Cert i Jokkmokk … och vilken känsla det var. I sök så vart vi uppflyttade ur Lägreklass och sen gjorde vi en Högreklass sök tävling som vi bröt. Att få låna denna underbara lilla tik och att få tävla henne var bland det roligaste jag gjort hittills inom hunderiet. Var även med på Chefen F21 tävlingen med Sigrid och det var en upplevelse vill jag lova. Spårade 4 kilometer, letade en grön ryggsäck i en ruta som var 400x400 meter, patrullstig, spårövergångar, lydnad mm mm. Det borde alla få pröva på för vilken grej! Tyvärr förolyckades hon förra vintern vilket är en tragedi, hon har satt ett djupt spår i mitt hjärta.


En till hund jag måste nämna är Älskebos Arco som bodde hos mig en sommar. Han var väldigt lik Jaxe men utan all päls. Arco var hos mig för han skulle få lite vardagshyfs då husse tyckte han behövde lite kvinnlig prägel över sig, jag var ju utan hund så han tyckte nog det var en bra idé. Ångrar inte en sekund att jag tog hem honom, fick lite hyfs på honom och fick vara med och göra både MH och L-test under denna korta och intensiva sommar/höst. Nu bor Arco på F21 där han trivs som fisken i vattnet. Alla som träffar honom faller för hans charm, en riktig tjejtjusare!


Nu har jag ju lilla Börge som alla väl förstår som är in på denna sida, och våra äventyr kan ni följa nästan dagligen i våran dagbok…